Jag vet inet in eller ut.
Man vet ofta inet vem som är ens riktiga vänner innan man har lärt känna dem, det är riktigt jävla synd. För då hinner man såra någon, vissa folk kan inte ens  ge oss en chans. Dem bara tror att amn ska kunan allt på en gång och dem villa tt amn ska fölaj deras regler. '
DEtta funkar inte för mig kan ajg säja, jag blir ofta den som blir sviken, det är inet okej att vaar för snäll. Men jag kan ibland vara för snäll coh en bitch.
Jag måste skärpa mig, nu måste man bara vara stark och snäll mot precis alla. Jag ska bli den perosnen som precis alla ska vilja vara kompis emd för att jag ska vara snällast  och allting.  Jag vill inet stå där och at skit från folk men om man säjer något så blir amn en bitch och allting. det är inte alls okej.

Folk kan  inte gå och ena sekunden avra skit snäll mot en och nästa sekund dissa och skita i oss. Det är sådant osm inet funkar i längden.
jag blir ofta den som märker det för att jag tar väll åt mig oxch är en tönt.
ja tänten är här och det är jag, men det spelar väll igentligen ingen roll elelr jag är väll en liten tönt bitch  och en blandning av allt.

Jag sitter här och tänker på vår tid tillsammans.
Du var en underbar vän för mig och jag älskade dig.
Men vår vänskap är över nu, men det är svårt att fatta.
Vi som alltid hade kul tillsammans och skratta!
Varför är vi ovänner?
Jag undrar vad du känner.
Är du glad? Är du sur?
Jag sitter och undrar om du saknar mig lika mycket som jag saknar dig.
Tårarna rinner och jag sitter och grubblar över det här.
Varför hände allt det där?
Jag är beredd att ge upp,
Jag har redan fallit men hjälpande händer har hjälpt mig upp på nytt
Men jag är ändå rädd, för en tanke snurrar hela tiden runt
"Vem sviker mig härnäst?"

Vet igentligen inet hur detta ska hjälpa mig men shit the same.