Jag har gått på gymnastik sen jag var 6 år. Alltid haft problem med en sak. Att köra saker där jag Inte har kontrollen. Jag har kämpat och försökt att köra dessa grejer det har kostat mig blod svett, tårar, ångest press, bråk, gräl ont i armar, huvudet allting! Men var det värt det? Oh ja! Det var så värt det!
Värt priset, värt min glädje, min lycka min frihet!!!

Med sett inlägg vill jag säga ge aldrig upp!!!

Kämpa tills ni spyr och viker Er, för här i livet kommer inget gratis! :D